bergsfarm.blogg.se

 

Igår var den stora dagen då vårt lilla Chips fick springa vidare på de evigt gröna ängarna. Det är så oerhört sorgligt när en kär vän lämnar en och det är fruktansvärt att behöva ta beslutet även om man vet att det är det rätta. Han har lämnat oss alla i sorg och saknad och just nu är det bara gråt och tandagnisslan här på farmen. De andra djuren kräver ju sin omsorg ändå, och tur är väl det annars hade jag nog bara bäddat ner mig i soffan och vägrat att stiga upp på resten av veckan! Jag hoppas så innerligt att klumpen i halsen ska försvinna, att tårarna ska sluta rinna. Men mest av allt önskar jag att jag kunde få honom tillbaka! <3

 

Det här med att hägna in djur är en vetenkap som jag icke förmår att bli klok på! Vi har rejäla stolp som pressats ner med maskin, trä eller järnrör i två slanor samt två rader elband och det är i det närmaste omöjligt för våra hästar att ta sig ut ur hagen på annat sätt än genom att hoppa. Så långt allt väl. Men strömmen i hagarna fungerar uselt! Elbanden blåser av och hästarna är uppe i staketen och sliter sönder dem på grund av den dåliga strömföringen. Vi har bytt ut alla band och isolatorer och ha relativt nya aggregat, det ena är ca två år gammalt. Varför funkar det inte? 

 

Nu funderar jag på om det vore värt att sätta elrep istället för band? Hållbarheten är bättre och förhoppningsvis leder de också bättre ström. Är det värt besväret? Det kostar ju några kronor att byta till alla hagarna och tar ju dessutom ett antal arbetstimmar att få allt på plats...

 

Det som avskräcker mig är skaderisken. Hur mycket ska man oroa sig för den? Jag tänker mig i så fall tjocka elrep som inte blir vassa på samma sätt som de tunna. Samtidigt kanske de ändå kan fastna och göra sig illa? Tips mottages tacksamt!

 

Eftersom den här bloggen har varit inaktiv under en tid så tänkte jag att det skulle vara på sin plats att presentera hästarna i stallet. Så en kort presentation av djuren följer:

 

Halvblodssto - 2005

e. Majim G u. Jennie II ue. Bernstein - Jaguar

Ett sto med mycket vilja och energi men god ridbarhet och mycket lydig. Har halkat efter lite i utbildningen då hon varit lite knepig som unghäst men har blivit bättre för varje år. Utbildad LA/Msv dressyr, startad LA men sparsamt tävlad då hon som sagt varit lite stökig. Målet för i år är att komma tillbaka till ridkänslan från 2013. Beata har vilat lite över vintern och under våren kommer hon att sättas igång igen och förhoppningsvis vara startklar LB/LA igen framåt sommaren. Därefter siktar vi på debut i Msv våren 2015 om allt går som planerat. 

 

 

 

Idag har veterinären varit ute och gjort klart de sista papprena på Chips. För er som inte vet så blev Chips sparkad i huvudet våren 2013 och spräckte skallbenet. Röntgen visade att frakturen var stabil och efter en relativt kort konvalescens följde en okomplicerad igångsättning och under sommaren gick han helt fantastiskt bra. Men en dag under slutet av sommaren hände något och han har blivit allt sämre för varje dag som gått. Efter många veterinärutredningar, behandlingar och mediciner är han nu utdömd och så fort alla papper är klara så kommer han att lämna oss. Så fruktansvärt sorgligt på en sådan underbar individ! Tyvärr så är han ju ingen sund häst och har egentligen aldrig varit, skador och sjukdomar har följt honom ända sedan han var liten och vi hoppas att vi gör det som är bäst för honom. Han kommer alltid att finnas med oss och det värker hårt i hjärtat redan nu. Att behöva ta farväl kommer att bli en mardröm. Usch, jag vill inte ens tänka på det!

 

Då var det dags att bita tag i ett nytt år och med nya utmaningar! Beata har varit en riktig vilde den senaste tiden. Hon får förskräckligt mycket överskottsenergi när marken i hagarna är frusen och knölig och det har över huvud taget inte gått att rida henne alls. Åtminstone inte utan att riskera livet. Men nästa vecka är det dags att ta tag i saker och ting igen. Igångsättningen får börja med lösgalopp i ridhuset varje dag tills hon lugnar ner sig!

 

Chips ska få besök av veterinären på torsdag och sedan är utdömningen äntligen klar. Det låter hemskt att säga "äntligen" men det har varit en jobbig resa för oss alla och på ett sätt blir det skönt att komma till en punkt. Det sorgliga är ju att punkten slutar med att släcka ett liv och att vi förlorar en mycket älskad arbetskamrat, familjemedlem och vän. 

 

I helgen hade vi en spekulant på Hulda på besök och hon tyckte mycket om henne och bestämde sig på plats så helgen den 15-16 februari kommer finaste ponnybusen att flytta till sin nya matte. Det är blandade känslor där också men sorgen över att Hulda flyttar från stallet försvinner lite i skuggan av att Chips ska avlivas. Såklart kommer den lilla svarta pärlan att vara djupt saknad på gården men henne kan vi ju hälsa på när som helst!

 

Nej, nu måste jag göra lite nytta igen innan läggdags. Godnatt!

 

Ja, nu känns det som om det är dags att ta tag i bloggandet igen. Jag har en alldeles förskräcklig tidsbrist nästan jämt men bloggandet är roligt och det är bra för mig eftersom det hjälper mig att sortera och reflektera över sådant som händer i stallet och med hästarna. Därför tänkte jag ge den här sidan en ny chans så nu hälsar jag gamla och nya läsare varmt välkomna (tillbaka)! 

 

 

 

Idag har veterinärer varit här och kikat lite på hästarna och vaccinerat Chips och Hulda. Diskuterade hästarna lite allmänt och jag är SÅ fruktansvärt glad att ha en så fantastisk veterinär. Hon ställer alltid upp, har stenkoll på våra hästar och deras historik, grymt duktig på sitt arbete och alltid lätt att nå! Tack Kersti för att du är helgrym!

 

Bjuder på en bild på lilla Boyen :)

 

Idag har Patrik varit hos oss och skott Enya och verkat Hulda och Bettan. Lösdriftshästarna fick komma in och äta sitt kraftfoder inomhus idag och blev ordentligt borstade och ompysslade. Hela förmiddagen från klockan 07-13 har gått åt i stallet och då har vi ändå inte ridit utan bara pysslat om alla hästarna i det härliga vädret. Nu har våren kommit till farmen!

 

Nu har stackars Lady också skadat sig och fått en spark på bakbenet. Såret är himla fult men hon är pigg och glad och har ingen feber så det kommer säkert att läka bra. Trots det kan jag inte låta bli att tycka hemskt synd om henne. Nu är hästarna omflyttade i hagarna eftersom det har verkat lite oroligt på sistone och vi är inte intresserade av fler skador. Enya får gå i en egen hage och Lady får gå tillsammans med Boyen. Beata och Chips gängar som vanligt och i lösdriften går Hulda, Bettan och Lillan. Åter lugnt i lägret!

 

Nu var det ju pinsamt länge sedan jag skrev något här. MASSOR har hänt och det vore bara löjligt att försöka sammanfatta allt i ett inlägg så vi hoppar över det.

Idag har Chips blivit sparkad i huvudet och fått en skallbensfraktur. Hur det gick till är vi inte helt säkra på eftersom ingen såg det och därför väljer vi att inte spekulera i det alls. Däremot är det väldigt synd om honom men han mår efter omständigheterna helt okej.

Huvudet är röntgat och bilderna såg bra ut. Han har lite blödningar i bihålorna och blöder en del näsblod. Såret i pannan är fint och en tjusig buckla mellan ögonen har han också fått. Men eftersom frakturen har jämna och fina kanter och allmäntillståndet är bra så ska han få vila ett par veckor och sedan bör han vara frisk igen. Nu håller vi tummarna!

 

I helgen ha Tora och hennes ägare och medryttare flyttat ifrån oss. Vi vill passa på att tacka för den här tiden och önska lycka till i framtiden! Imorgon kommer en istället en ny ponny till stallet, en närmare presentation kommer snart. I helgen har jag också påbörjat Beatas klippning. Hon är snäll att klippa och tycker att det är riktigt skönt men den sedvanliga otåligheten gör att jag får klippa henne i omgångar eftersom hon inte orkar stå still så länge. 

Chips är fegare och behöver lite mer tid så vi får se hur det går med hans frisyr framöver. Snart stundar en tripp till Tingsryd för att besöka Börjes eftersom vi behöver fylla på förrådet med förnödenheter inför våren. Hinkar, redskap, stängselmaterial, täcken, grmmor, grimskaft och ridkläder står överst på listan men vi får säkert med oss en hel del annat också. 

 

 

 

 

 

Ja, nu har vi sannerligen fått vind i seglen igen och även om igångsättningen av hästarna går relativt trögt så börjar inspirationen klättra ett pinnhål i taget för varje dag. 2013 kommer att bli ett förändringens år, för mig och för gården och för oss alla. Inte nog med att det känns att det här året är ett positivt år präglat av glädje och positiva känslor, utan motivationen till att driva nya projekt växer sig större för varje dag. 

 

Beslutet är nu fattat om att följande projekt ska starta under årets gång:

 

1. Byta yttertaket på det grå stallet.

2. Isolera klart innerväggen i sadelkammaren samt sätta upp ett hyllsystem.

3. Riva innertaket utanför sadelkammaren samt måla om och bygga hyllsystenm där också. 

4. Bygga ut lösdriften och fylla på med makadam samt öppna väggen mellan stallet och lösdriften så att hästarna ser varandra. 

5. Gräva ur och sanda fronterna på hagarna.

6. Fylla på underlag på ridbanan.

7. Söka bygglov för att få bygga ut röda stallet. 

8. Ordna med isolerade/uppvärmda vattenbaljor både inne och ute. 

9. Ordna spolplats med varmvatten i röda stallet. 

 

Alla projekt gör att jag verkligen längtar till våren när man kan påbörja arbetet, än så länge kan vi ju bara planera och förbereda. Hur långt vi hinner beta av listan innan året är slut återstår att se, men förändringens vindar fläktar friskt och jag ser fram emot ett år fyllt av glädje, fart och fläkt!

 

Over and out!