bergsfarm.blogg.se

För att kunna servera din häst ett hygieniskt, kvalitativt och näringsmässigt passande foder så krävs det att man gör en analys av sitt grovfoder, d.v.s. hö eller hösilage beroende på vad man använder sig av. Genom att analysera sitt foder får man reda på näringsinnehållet i fodret och kan sedan utifrån analysresultatet räkna ut en foderstat åt sin häst. Foderstater kan man lära sig att beräkna själv, jag kommer att skriva lite tips i denna kategorin om hur man gör. Man kan även lära sig genom att gå på kurser eller lektioner eller använda program som t.ex. hippocampus.

 Är man osäker eller tycker att det är svårt finns det även foderrådgivare som man kan rådfråga och även få en foderstat uträknad åt sig. Det är dock att föredra att använda foderrådgivare som inte är knutna till någon foderprodudcent som t.ex. Krafft eller Hippo eftersom dessa ofta eller alltid rekommenderar sina egna fodermedel även om dessa inte är helt optimala. De rekommenderar dessutom oftast en ganska stor kraftfodergiva vilket varken är bra för hästen eller ekonomiskt för den som ska köpa foder.

Grovfoderanalyser utförs av flera olika företag i Sverige men billigast idag (mig veterligen) är Agrilab (www.agrilab.se) som tar 437,50;- för en analys som anger TS, rp, smb rp, MJ och de fyra vanligaste mineralerna. 

 

Hästen är naturligt ett strövande betesdjur som lever i flock vilket också påverkar hur den domesticerade hästen är idag. Hästar har ett stort behov av att röra sig fritt och gärna tillsammans med andra. Detta bör man tänka över i alla sammanhang med hästar såsom all hantering och träning, för att förstå hästens beteende, men också när man bygger stall, ordnar stallrutiner och planerar hagar. Hästar bör vistas utomhus stora delar av dagarna och dessutom ha sällskap av andra hästar.

När det gäller foder är det oerhört svårt att efterlikna det som hästen äter naturligt, särskilt i den här delen av världen där betesmarkerna är snötäckta och obrukbara under halva året och dessutom tvingar hästarna att vistas långa stunder inomhus i stall. Naturligt betar hästen ca 16-17 timmar per dygn och får då i sig ganska lite föda i varje tugga eftersom betet ofta var magert, bortsett från några få månader med kraftigare bete, och dessutom ganska näringsfattigt. Hästen var tvungen att få i sig mycket foder för att tillgodose sitt näringsbehov.

När vi idag odlar foder så håller de flesta fodermedel alldeles för hög näringshalt för många av våra hästar. De svårfödda hästarna har glädje av det men de normal- och lättfödda har det värre. Man hade behövt ett stråfoder med betydligt lägre näringsinnehåll så att man hade kunnat fodra i större mängder.

Det första man bör göra är alltså att söka rätt på ett bra grovfoder som passar den hästen eller de hästarna man har. En analys ger svaret på frågan hur näringsinnehållet ser ut och kan även ge en bedömning av den hygieniska kvalitén. Min tanke är att energivärdet egentligen kan vara hur lågt som helst om bara proteinkvoten håller sig runt sex och fodret är hygieniskt. Ju mer svårfödd häst du har desto högre energivärde behövs och kanske också en högre proteinkvot.